UGL-utbildningens utförande

UGL-grunden

UGL -metoden utförs på ”upplevelsebaserat lärande” (Experiential Learning Theory) och bygger på Kolbs teorier om lärandet. I hans teorier beskrivs lärandet i fyra faser. Den första är en konkret upplevelse eller erfarenhet som följs upp. Därefter görs en reflektion av upplevelsen, vilket är en förutsättning för den tredje fasen. Den innebär att man formar teorier och hypoteser efter en analys av upplevelsen. Den sista fasen innehåller aktivt experimenterande, vilket innebär att man testar de nya kunskaperna på olika situationer så att slutsatserna kan godtas eller förkastas. Detta leder till en ny erfarenhet och så börjar cykeln om.

UGL ger bestående inlärning

Genom att deltagarna får leva sig in i sin inlärningssituation får en omedelbar förankring och ger en bestående inlärning. Kolbs hävdar också att ett beständigt lärande bygger på erfarenhet och reflektion. Lärandet är en process där nya idéer växer fram ur erfarenhet och där gamla idéer förkastas eller hela tiden modifieras. Kunskap är med andra ord i en ständig förändringsprocess som skapas och omvandlas genom nya erfarenheter och tankar.

UGL-kurserna

Grupperna ställs inför olika uppgifter som de ska hantera eller lösa. De gemensamma upplevelserna som detta skapar analyseras sedan i gruppen i en genomgång av händelseförloppet. Utifrån analysen bildas generella tankegångar kring upplevelsens innehåll och verkan. Samtliga deltagare delar med sig av sin version till de andra i gruppen, som kanske inte alls uppfattat situationen på samma sätt. Tolkningar och reaktioner kan vara olika. Därefter formas generaliseringar som kan komma till användning nästa gång en liknande händelse eller situation uppstår. Generaliseringen står för en bild av den verklighet man har varit med om. Diskussionen kring detta kan sedan leda till ett försök att skapa ett nytt, vidareutvecklat handlingsmönster. Detta testas sedan praktiskt igen och så fortsätter det i en spiral.

Reflektiva samtal bygger på lärandeeffekten och utvecklingen såväl hos individen som hos gruppen. Dessa lever i sin egen lärandesituation och genom handling och reflektion skaps nya sätt att tänka och förhålla sig i relation till andra.

UGLs pedagogiska resonemang

Fredriksson och Gestrelius formulerade de pedagogiska resonemang som UGL - metoden bygger på, nämligen att det endast är den enskilda individen som kan vara så aktiv på ett sådant sätt att lärande sker. Allt en utbildare, som inom UGL kallas för handledare, kan göra är att skapa lämpliga yttre förutsättningar för lärande, samt att stimulera den enskildes aktiviteter. Yttre förutsättningar är bland annat att se till så att individen är trygg i situationen, för som bekant så minskar effekten av lärande i stressituationen drastiskt. Men självklart krävs det också att den individuelle deltagaren är aktiv och tar ansvar för sitt lärande och engagerar sig.

UGL-kursernas varierade innehåll

Handledarna följer en manual för att med hjälp av den stukturen hjälpa deltagarna att nå de pedagogiska målen. Övningar, träningspass och utvärderingar av gruppens utveckling varvas med fakta och teori som berör ledarskap och utveckling.

Läs med om UGL-kurserna och UGL 2008!